Vi beslutade oss för att åka norrut för att
besöka Linköpings Jazz & Bluesfestival. Det var Jens som tog
initiativet då han beslutat att disponera helgen tillsammans
med sina avkommor och deras partners. Det var absolut Honey
B & The T-Bones som drog mest men vi fick också lyssna en
del Jazz och Rockabilly som höll måttet. Tillställningen i
sin helhet får tre och en halv knapp, hade det serverats
lite mer bredd på bluesen hade förmodligen det totala
intrycket resulterat i fler poäng.
Nästan Hela "Jensa-flocken" på väg mot Linköpings
Konsert & Kongress där själva festivalen ägde rum. Jens "stora"
dotter anslöt till sällskapet något senare.
Ewa Rolling, en av eldsjälarna bakom festivalen,
instruerar Anita hur upplägget fungerar och var man hittar
scenerna
Vi ramlade först in på scenen där
Wentus Bluesband lirade. Vi fastnade där en bra stund och
missade på detta sättet Bengt Hallberg som vi hade planerat
att lyssna på.
Wentus är i dess bästa stunder fullständigt lysande men
blandar upp dessa mästerstycken med mer tveksamma inslag som
blir lite flata och saknar både feeling och inspiration.
Detta drar förstås ner det antal knappar vi delar ut men tre
ganska tveksamma blir det i alla fall (i deras bästa stunder
ville vi strö ut alla fem knapparna).
Vi stötte på två tvättäkta Blueslovers också,
KUL!
Kim "Hiding" Vikman
Wentus firar 25-års jubileum i år, inte dåligt!
Juho Kinaret
Robban Skoglund (ibland kallad "Lill-Skogis" hamrade på
trummorna med bravur, som vanligt.
Niko Riipa
Sedan var det dags att besöka dessa glada
Jazz-gossar (nja, det var kanske inte glad-jazz som gällde).
Jojje Wadenius med Östgötabandet levererade skön jazz och
Jojje levererade precis som vi förväntat oss. Skönt att
lyssna på lite Jazz igen, det har ju gått en tid sedan man
hängde på Montmatre i Köpenhamn (kanske 30-35 år, typ)
Jojje har hunnit med en hel del i sin karriär.
Här några höjdpunkter och artister han hunnit med att spela med
(hittills):
Made in Sweden, Cornelis Vreeswijk, Pugh Rogefeldt, Berndt Staf,
Björn J:son Lind, Blood, Sweat and Tears, Roberta Flack, Simon
and Garfunkel, Steely Dan m.fl. Ja listan kunde göras mycket
längre.
Men den största meriten för mig är att det var Jojje som stod
för musiken till "Farbrorn som inte ville vara stor" (ja, "Kalles
Klätterträd" också)
Trickbag lirade, enligt mig, Rockabilly och
gjorde detta med full inlevelse och energi. Inte dåligt alls men
kanske inte min favorit genre. Tre feta knappar kammar även de
hem.
- Va! Skall jag tuta NU...?
Härlig gubbe som kräver en extra liten
stilstudie
Koncentrerad?
Jajjamensan!
Så var det då dags för Ewa att presentera
kvällens ABSOLUTA höjdpunkt...
Honey B & The T-Bones. WOW!
Esa Kuloniemi på gitarr och sång, här med
glasögon både här och där bara för att komma i stämning.
Jaska Lukkarinen på trummor
På bas och sång: Aija “Honey B.” Puurtinen
Här snackar vi om ATTITYD!
Frida, Jens minsting, gillade också Honey B & The
T-Bones
Jaska med ett trumsolo, ett intressant och bra sådant, med
en stock och en marackas
Världsklass!
Efter urladdningen med Honey B blev det kanske lite tamt med
Interstate 40:s (säkert ganska orättvist). Vi kanske också
var lite mätta på de Rockabillyinspirerade inslagen på "blueslinjen".
Interstate får nöja sig med två knapar denna afton.
Sven myser...
Bandet fick i alla fall igång de allra flesta i
publiken, en del kom till och med in i någon form av extas...
Vi irrade oss in på en liten jazz-scen och fick
lyssna till smäktande musik med en mycket duktig jazz-gitarrist.
Alla var tysta där inne och var placerade längs
väggarna så vi kännde oss lite utanför och lämnade ganska
snart salen, så tidigt att det blev svårt att dela ut
knappar.
Howlin Bill var det också fart på, lite trist att musiken
han spelade var ganska likt det vi sett tidigare, men bra
var det.
Grym munspelare med en grym "pipa".
Bill kommer från Belgien där vi vet att det finns
mycket god musik (tack vare John i Mönsterås)
Denna gitarrist levererade ett solo som var
helt fantastiskt och som säkert bidrog till att det blev fyra
knappar i stället för tre...
Sång utan mick men stark ändå. Imponerande.
Sista setet blev det Jam med många av artisterna. Kul!
