7

Karlskoga Rock & Bluesfestival 110305

  
 

 

 

 

Hela äventyret börjar med Fuzzy Dize. Här har vi tre nöjda lyssnare, varav två är konferencierer:
Sven Karlsson och Ewa Rolling

Gunilla spanar in sin gubbe och ser kär ut

Mångsysslaren PG var "bara" med i två band den här kvällen! Men i denna sättningen var han gästartist. I bakgrunden hamrar Michael Andersson på sina pukor, med den äran!

 

 

 

 

En annan Mikael i bandet heter Karlsson i efternamn. En riktig "gitarrfantom" som spelade klockrent! "Fuzzy Dize" får som helhet fyra knappar för sin insats och dessa gubbar vill jag höra mer av.

 

Bakom basistens bas härjade Peter Forss och höll ordning på resten av bandet. Någon viskade i mitt öra att: "Han är RIKTIGT bra!"
Jag är böjd att hålla med

 

 

 

 

 

 

Jag kan ju inte släpa med mig Isac överallt (han var f.ö i Malmö och höll Svante&Co sällskap) så den här gången hängde en god vän från Motala med. Efter den här lördagen följer han GÄRNA med fler gånger! :-)

 

Anders Söderqvist laborerar med nya kameran

 

 

 

 

 

 

 

 

Micke Ladrehn rockade loss ordentligt med bandet "Bonedog" som var nummer två ut denna kväll. Liksom "Fuzzy Dize" är också detta band från Karlskoga och vi upptäckte snart att samhället kanske lider brist på trummisar och basister?
"Bonedog" fick verkligen med sig publiken och det föräras med tre starka knappar!

 

 

 

Hmm... är det inte han, den där andre? Jovisst är det Peter Forss som försöker lura oss genom att bekläda sin knopp med en cowboyhatt i äkta skinn!

Micke tog hand om sin gura på ett förträffligt sätt!

Hmm... är det inte han, den där andre? Jodå, det är Michael Andersson som taktfast också satt med hos "Fuzzy Dize"! Men han har inte försökt lura oss genom att ta AV hatten :-)

Sådana här fantastiska konstverk fanns att beskåda medan man slog sig ner i en fåtölj och sippade på en god Kilkenny. Lokalen var en upplevelse i sig, det var inga problem att hitta sig ett litet hörn någonstans och i bekväma möbler vila sin trötta kropp

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Landelius aka: Slidin'Slim bjöd på sitt allra bästa "slidehumör" denna kväll! Årets pristagare av "Janne Rosenqvists Minnespris" lämnade ingen oberörd och jag måste erkänna att det här gillar jag skarpt! Att en ensam gubbe kan leverera så mycket på en scen inför en halvlurig publik är imponerande. Ett besök på Stampen när Anders tar emot sitt pris kanske är en tanke?
Slidin'Slim kammar hem fyr... nä, fem knappar!

 

 

 

Slidin'Slim slidar...

Bredvid den fagra damen (förhoppningsvis Carina) med två fingrar i luften skymtar jag ett bekant ansikte: Jimmy Christensen, leadsinger och gitarrist i "Nobodies Bluesband"

Gunilla jobbar denna kväll men är glad ändå! :-)

Till allas jubel dök också Stefan "Zappa" Klementsson upp på festivalen! Någon medhavd Hawaiiskjorts-utställning kunde vi dock ej se till... Förutom den som hängde på Zappa själv :-)

 

 

 

 
En av de viktigaste personerna denna kväll! (Namn okänt)
Rockabilly blandat med punk/pop? Jag ångrar bittert att jag valde paus efter tre låter av detta Falunband! Det började lite tveksamt och då inte musiken föll farbror på läppen så blev det en liten mat/dryck paus här. Men när jag kollat in Pelles bilder i efterhand så anar jag att det här måste ha varit häftigt!? "Rocket Overdrive" får inga knappar alls, detta beror ju naturligtvis på att jag inte har en rättvis "kretiopletilyssnarbedömning" efter bara tre låtar. Kör hårt Rocket Overdrive!
"Chris Rocket" på gitarr
"Mike Teardrop" på hängbjörk
"Andy Eastwood" på cymbal och annat slagverk
 
 
 

 

 

  
 
 
 

 

 

  
 
Öööhh, vad är det här? HoneyB & The T-Bones!! Det här finska bandet får trettiosju knappar! :-)
Jaså, fem är max...?
 
Sven och Esa Kuloniemi

 

 
Ewa och Aija Puurtinen
Det börjar bli lite Costello-stuk över Esa :-)

 

 
De turnerar en massa dagar på året, men alltför sällan i Sverige!
Jaska Lukkarinen trummar på med vad som finns inom räckhåll

 

 
 
 

 

 
 
 

 

 
Jag misstänker starkt att Aija syr sina kläder själv och det är häftigt!
Var i landet dyker de upp nästa gång?

 

 
 
Hrrmm... som sagt: Han trummar på med vadhelst finns att erbjuda! Bra solo :-)
Äntligen fick jag hugg på Pelle Lundberg! Jag ville ju så gärna se den T-shirt han fick av "Blue Blazers"! Pelle ställde stolt upp på bild :-)

 

 
Sven och Ewa applåderar HoneyB & The T-bones och vi applåderar Sven och Ewa för väl genomförd festival på scenen!
Publiken är skarp, Ralph Broqvist är ännu skarpare!
Ralph i fokus! Ett insomnande band har vaknat till liv. Efter USA-turnèn 2003 har väl inte fokus funnits där och vem kan döma dem för det!? Svårt att hitta inspirationen när man måste gå tillbaka till de små scenerna runt hörnet... Nå, originalsättningen är nästan där. Idag spelar Kjell Svensson på trummor, annars är det sig likt: Ralph Broqvist - Gitarr, Morgan Jansson - Bas, och den oförtröttlige Peter "PG" Gustavsson -  på, i och med något annat...
Utan att ha hört bandet innan, så har jag tre varma, starka knappar att dela ut! Hade det inte varit för PG´s "lullabyröst" så att sömnen gjorde sig påmind, så kanske ytterligare en knapp hade uppenbarat sig!
 
Morgan Janssons hatt/keps är väl den mest bestyckade i hela världen? Men anar jag en M3-knapp... nej. Du ska få en Morgan :-)

 

 
Eehhh? PG bjuder alltid på sig själv och vet naturligtvis vad promotion ger tillbaka! ;-)
 

Blueass Bluesband

 

 
Å på tal om "Blueass" Det gnuggas en del!
Karlskoga Rock & Bluesfestival får en femma av M3! Att vi kunde bo i samma byggnad som festivalen ägde rum är ju naturligtvis klockrent! (två minuter till rummet) Men att ni lyckas med bedriften att rigga om på scenen på så kort tid är imponerande! Att alla band höll så hög klass gjorde mig förvånad, man vill ju gärna bjuda in de lokala banden för sakens skull men i det här fallet så var de ju fantastiskt bra! Som jag tidigare nämnt, så skäms jag nästan att jag inte lyssnade mer på "Rocket Overdrive". Vad jag har hört så har de grabbarna bjudit på en show som inte har något att önska utöver!?
När jag dessutom fick krama Aija så var min lycka fullständig!

Tack, Karlskoga...