7

Mönsterås Bluesfestival 2007-05-25 - 27

 

Mönsterås Bluesfestival blev verkligen en succé i år. Härligt väder, goa bluesfrender, proffsigt arrangemang (mycket bättre än tidigare år!), perfekt boende och många och långa skratt gjorde att hela festivalen får full pott i år. Det enda jag kan önska mig mer är några fler bajamajor vid Konsum och en liten scen till med pub-stämning där de små tajta banden kunde få rum, men som sagt festivalen får i sin helhet full pott.

 

Hela M3 åkte i år till Mönsterås Bluesfestival dessutom förstärkta med Pelle och Dick. Resan inleddes med en musikquizz som Isac satt ihop. Tävlingen var tvungen att avbrytas ett antal gånger som här i Fliseryd. Tidigare hade Pierre:s GPS orsakat ett stopp då själva GPS:en (Jens) var tvungen att uppsöka skogen i ett akut, skarpt, läge...

Räkmacka och en kopp kaffe på den, nu mera, kultförklarade Centralkonditoriet i Åseda. Pelle nästan länsade stället på bakelser och småkakor.

 

Coola gubbar i Åseda centrum(?)

 

Kyrka, M3-gubbe, Centralkonditoriet, bärs. Vilken bild!

 


Det var här vi bodde, Oknö utanför Mönsterås. Nice!

 

 Isac slappar på altanen. Vi försökte fånga stunden där i solen med hela festivalen framför oss.

 

Niklas fick jobb direkt då Wenche hade problem med diskbänken.

Vi andra höll oss på altanen.

 

Uppdukat


Hurley and The Blue Dots
Svängigt och stompigt. Lyssnade inte tillräckligt länge för att kunna ge ett riktigt rättvist omdöme men skulle varit kul att hört dem mer. Äh det får bli en trea...

Jonny Red
Jag tycker nog att Jonny Red var bäst för några år sedan (2002) då han lirade mer skitigt och bluesigt.


J. Hermansson and the Blues O.D
Mycket bra intensioner att vara ett showband. Trevligt inslag med en saxofon (och en tjej [Jarres kommentar, förståss]). Tätt och bra musikaliskt och med ett gott hjärta. för att få full pott kan ett tips vara att jobba lite mer med "showdelen" på gigen.
Vi är lite oeniga om poängsättningen men en fyra får det bli. Vi hade en mycket angenäm stund på Storgatan tillsammans med solen, bärsen och J. Hermansson and the Blues O.D, fredagens absoluta höjdpunkt på Storgatan.



Det var många som njöt av J. Hermansson and the Blues O.D på Storgatan. Detta är ett band som vi gärna vill höra och se mer av.

J. Hermansson spelar upp till dans...

 


...dansbanan vid banken.

 


Heléne Thornberg brötar på med saxen till Jarres stora gjädje. Heléne fick som tredje musiker en M3-knapp för sitt saxspel och lite som plåster på såren för Jarres ivriga "påhejande".

De öviga som fått M3-knappen är Pelle Ossler och Dennis Westerberg.

På trummor Andreas Lind.



Fullt ös på Mats  "Beppe" Svensson och Jonas "J" Hermansson, på bas Rolf "Stoffe" Johansson .

Det var inte ofta som ölglasen var tomma denna helgen, men visst kan man bli besviken när så var fallet...



Isac och Niklas diskuterar något viktigt med Ulf Dageby eller är det kanske Pelle...?

Observera att det förekommer saft på bilden.

Blueass Bluesband

På kvällen kröp vi in i "Bluespalatset" (eller gympasalen på stans skola om man så vill, vi hade lite svårt för detta för något år sedan men nu börjar man vänja sig och i år var det bättre än på länge. Inga ölbiljetter!). Första bandet vi såg var Blueass Blues Band som sällan gör en besviken. Som vanligt rockar det på riktigt gott hos det här bandet.

 



Morgan i Blueass, en av festivalens coolaste basister,


Björn Persson Bluesband
Jaaa, vad kan man säga... Otroligt MODIGT att våga spela John Mayall's Bluesbreakers featuring Eric Clapton... Och sedan göra det så jä-la bra! Ståpäls, trance, nirvana!!!
Enligt många av oss den absoluta höjdpunkten på festivalen.

 

 


På vägg in i nirvana (på tu man hand...?)


Ett steg närmare...

...och nu! Håll i dig han är på väg att lyfta!


 

 

Björn Persson Gitarr & sång


Mikael Carlson Keyboard

Bra respons från publiken...

 

 

Anders Eriksson spelade länge lite i skymundan men fick blomma ut i en soloprestation.

Krissy Mathews Band
Killen har nog en ljus framtid att se fram emot. Otroligt duktigt att redan ha hunnit att lära sig alla gitarrknepen, men den stora läxan är att ibland kunna hålla igen... När han kan det och skaffar sig en genuin känsla för det han spelar/sjunger, ja då kan det bli riktigt bra. En kommentar som flög var att det nästan liknade en freakshow p.g.a. hans låga ålder...
Det sades att han fyllde 15 samma dag som han spelade på festivalen, undrar om det är en grej eller det verkligen var så...?


Whatever...


 Jonas "J" Hermansson, Heléne Thornberg och  Mats  "Beppe" Svensson från J. Hermansson and the Blues O.D. Se så stolt Heléne är över sin M3-knapp! Det är ungefär samma sak som att få Polarpriset...

The Arrendators
Mönsteråsbandet som svänger riktigt ordentligt.

 

 

Ingegerd Wessel som frontar gänget lyser av 60-talskänsla.



Go blåssektion som ger det där extra som gör att man inte kan stå still utan måste skaka på sig hela tiden. Skumt...



Ingegerd och Per-Martin Pettersson

 


Moose Brothers
Bandet gick ut sist på fredagen och här blev det av någon anledning inte särskilt mycket bilder, vi hade väl annat för oss... Ett vinnande koncept. Vem kan motstå looken, de klassiska replikerna och den pulserande Rhythm & Bluesen? Joo, vissa kunde visst. Hade kanske vunnit lite på att utökat ramarna något.

 

 

Det kommer alltid en morgondag och visst är det skönt med en bluesfrukost då på altanen. Hela kostcirkeln blev representerad då fuktsvullna chillinötter (påminnande om Marshmallows) svaldes ner med gammeldansk för att avrundas med en Tuborg och en Jäger *ryser*...

Va f_n var vi i går. Digitalkameran, ett ovärderligt device för att fylla upp eventuella minnesluckor.

 

 

Konsumscenen och ett gäng ganska laidback M3-gubbar. Pierre vilar ut efter en vitaminrik och nyttig wienerbrödsfrukost.

 

Big Bag of Blues

Big Bag of Blues började lördagen på Konsumscenen och det kunde knappats varit mycket bättre. Härigt sound med akustiska guror och nu även förstörkta med trummor och ståbas. En mycket njutbar start på dagen. Härlig inlevelse och närvaro. Om man skall kritisera något så är det väl att munspelet kunde varit lite vassare...

 

Oa Larsson Klang rockade loss trots den något tidiga timmen.

 

 

Såg med glädje fram mot att njuta av de båda CD-plattorna jag inhandlade. Men det fattades något på skivorna. Detta något fanns däremot definitivt på scen. Jag kan tänka mig hur härligt det låter på en trång pub. Vi lär väl få chansen till detta ganska snart eftersom bandet kommer från Halmstad.

 

Skön stämning och mycket folk framför Bad Sign

 

Bad Sign
Här hamnade många av våra röster i tävlingen Scandinavian Blues Contest. Skitigt Hound Dog Taylor-sound som skar rätt in i våra hjärtan.

Rutinerade gubbar från Ljungby. Lite surt att man missade dem när de var på Blue Heart, men det kommer säkert fler tillfällen då man kan njuta av mixen mellan skitig boggie och clean blues.

 

 

 

 

 

Matti Norlin
Matti var för mig en av de stora förväntningarna på årets bluesfestival och han gjorde mig verkligen inte besviken. Underbart sound och sköna låtar fick oss att njuta med knottror på kroppen.

Man kan ju bara garva åt hur bra det kan låta... En underbar blandning av Pre-war blues, delta, ragtime ...

Fler bajamajor åt folket!

Last Call
Belgiskt band som spelar en blandning av New Orleans R&B,swing, zydeco och tex-mex. Fantastiskt underhållande gig.

 

 

Proffs! Härligt tryck och en grym scenshow. Så här borde fler låta och uppträda. Det är inte farligt att det är tyst en stund på scenen, det ger ju bara en extra dimension till allt det som låter.

 

Sista Monica Parker gjorde ett gästinhopp på scenen men detta imponerade knappast på mig. Inte min stil direkt...

 


 Calle Engström & Sven Zetterberg
Calle Enström är alltid lika kul att se och lyssna på men att jag även skulle finna mig njutande av Sven Zetterberg blev för mig en överraskande upplevelse. Ett väldigt bra gig med lugn skön stämning, jag måste nog ge Sven en ärlig chans till...
Glömde jag nämna deras spelskicklighet, sorry.

 

Memo Gonzales & the Bluescasters
Nu jävlar gäller det att hålla i hatten för här går det undan! Härlig råckenråll med lite bluesnummer insprängda. Flera dimensioner bättre än den plattan jag har hemma...

Show, hjärta och massor av humor.

Ganska säregen stil på basisten, Erkan Özdemir...

On Cue Bluesband
Svängde på riktigt bra! Enligt den själva spelar de: "Blues och rock med ett stänk av jazz med rötterna starkt förankrade i Emådeltat.!"

Här dras det på utav bara f_n...

 

Matti Norlin gjorde ett gig inomhus också. Tyvärr så hann vi inte se hela eftersom vi var tvungna att passa vår buss, men det vi hörde lät lika bra som på Storgatan.

 

 

Mattis kompsektion "Left Foot". Lät förbryllande fett.

Som ni förstår så var vi mycket nöjda med årets bluesfestival i Mönsterås, inte minst de höga betygen på våra omdömen tyder på detta. Här kommer några band som vi såg men inte fick fast på bild:

 

Howlin' Hank & the Leftovers

Förra årets vinnare av SBC. Lät ganska OK. Jag hade dock gärna hört några låtar till.

 

 

Conny Runesson

Fantastiskt närvaro och stor bredd på repertoaren.

Jens vill ge han mer än full pott, men fem är max vad vi vi delar ut. Jarre var inne på en trea så fyra får det väl bli då.