Åmål's Bluesfest 2011, Fredagen
|
En av de bästa stunder man kan få i sommarsverige är
frukost-bluesen tillsammans med Svante Sjöblom och Filip
Jers på Åmåls Bluesfest. Få saker kan mäta sig med detta.
|
|
|

Trots att det kan vara lite tungt att gå upp "klockan tidigt"
på en festival måste den coola looken plockas fram,
någonstans långt inifrån den mörkaste vrån av garderoben.
|
|

|

|

Underbar stund i ett soligt Åmål.
|
|

|

Inget kunde vara bättre just då...
...jo kanske om man fått önskning nr. två uppfylld: "Sex fot
under". Men den kommer nog 2012.
|
|
|
|

|

Lycklig och glad likt en GB-glass-gubbe blir man då man
"dubbelspisat" en bluesfrukost på XO, i alla fall Helene. |
|

|

Ett klassiskt utbrytningsförsök från en av stadens
bakgårdar. |
|

Jonas hade sin röda keps på sig...
Vi andra tedde oss ganska beigea i sällskapet. |
|
|
|
|

Efter frukosten och massa gag och trams tillsammans med
väldigt goda vänner, var det dags att krypa in i
kulturmagasinet för att på nytt få njuta av Daniel Norgren
och Anders Grahn. Fantastiskt duktiga och levererade precis
det vi hade förväntat oss och lite till.
|
|

|

|

Vi smet snabbt förbi en pastor som lirade lite covers
då vi var på väg hemåt för att hämta andan. |
|

Lite jam blev det utanför Jonas och Helenes
husbil |
|

Världsmästaren och "Lapp-Lasse" spekulerar utanför
pensionatet. |
|

Vi hälsade på hos John, Emmelie och Jack också...
|
|

Det första vi såg på terminalen var Bill Guy & Slim som "bara"
lirat ihop i 50 år. Fantastiska gubbar som visar att rutin
inte kan köpas i en musikaffär.
|
|

|

|

|

|

Bill Öhrström. Full fart på den mannen. |
|

|

|
|

|
|

Anita och en tvättäkta Blues Lover |
|

Två stela figurer i hattbutiken |
|

Mr Bo & The Voodooers spelade upp härnäst. Här
levererades Chicagotoner från Göteborg
   |
|

|

|
|

Ljudet i Bluesterminalen kunde varit mycket bättre vilket
gjorde att de bästa bluesstunderna var de som utspelade sig
utanför själva huvud-scenen...
|
|

...stunder som denna med ett glas rosé hos goda vänner t.ex.
|
|

Beppe och Helene var riktigt på hugget... |
|

...andra något mer skeptimistiska för stunden. |
|

En kran kan också vara vacker på sitt sätt. |
|

Keith Dunn är en grym bluesgubbe från ladet långt
väster ut
   |
|

|

|


|


Ewa och Jens gick omkring och mös i blues-bruset. |
|
|

Världens starkaste man...? |
|


Stefan ville mäta sina krafter och lyckade hitta en av
världens starkaste män. Kampen var hård och rättvis. Svefan
tog, givetvis, hem en säker seger. |
|

Derrick Walker & New Blue Souls Var det sista
vi såg på terminalen denna fredakskväll.
   |
|

|

|

|

|

Så dök vi då på Jan-Å och inget skulle bli sig likt :) |
|